Tankar

Arvid 5 månader. Snacka om söt!! Vill bara krypa in i fotot och pussa ner honom i sängen.


Arvid knappt 2 år med vattenkopper. Det bekom inte han alls.
Och kolla in nappen, cerise med blommor på. Ett väl medvetet köp :-)



Arvid är så full av känslor. Det har han alltid varit men har inte riktigt vetat hur han skulle få uttryck för dom.
När han var liten var det mest ledsamheter, skrik och gråt när han ville ha "sagt" nåt. När han blev lite äldre blev det mycket ilska. Han har också alltid tagit till händerna. Där i mellan har det varit mycket skratt och flin och trams.
Det har inte alltid varit lätt för honom och inte heller lätt för oss.
Men nu känns det väldigt bra. Han blir inte lika arg längre, vi blir inte lika arga längre.
Vi skrattar och umgås och pratar som vanliga människor. Arvid har verkligen blivit en liten människa. Det har blivit lättare att sätta gränser.
Han kan sätta ord på sina känslor. Arg, ledsen, blyg, kär, glad....
Det började så smått när dom pratade om "Jag'et" på dagis för kanske 1½-2 år sen. Då förstod han att man kan ju sätta ORD på sina känslor.
Han kommer alltid vara en humör och känslomänniska. En sådan som inte kommer göra saker för att andra vill det. Han kommer säga ifrån. Tror jag.
Ibland blir vi arga på varandra. Det måst man ju bli. Konflikter kommer alltid att finnas. Och är det nånstans som är bra att öva på det är det ju hemma. Där man sedan har en chans att prata om det och kanske säga förlåt.

-Han säger ibland att han är kär i tjejer på dagis. Just nu är han kär i mig och ger mig feta pussar rakt på munnen efter frasen "jag är kär..i dig mamma" *SMACK*. Men frågar vi honom vem han tycker mest om av mig eller pappa säger han "lika mycket bägge två".

-Vi pratade om att slåss häromdagen. Att slåss på dagis. Han har gjort det innan, vet inte om han gör det längre. Personalen säger inget och vi har inte frågat. Jag frågade Arvid om han slogs nångång, "nej, jag lugnar ner mig" säger han till mig. Det är så vi har lärt honom, att lugna ner sig om han känner att det blir för mycket negativa känslor. En fröken sa förresten att han gärna puttar till barn som leker. Hon trodde han ville få kontakt men förmår sig inte riktigt att fråga om han får vara med.

Där kommer så mycket roliga och fina tankar från honom och jag ser framemot många samtal med honom under uppväxten.

Man kommer ha mycket bagage med sig inför nästa barn.
Men samtidigt måste man vara öppen för förändringar.
Nästa barn kommer kanske inte alls vara som Arvid.